Arkiv för kategori ‘30 dagars text’

Dag 30 – Ett sista ögonblick

Publicerat: december 29, 2010 i 30 dagars text

Detta ögonblick utspelar sig i Juni 2004. Jag har åkt till L i stockholm. Endast mina klasskompisar vet vars jag är. Det är endast några få fjuttiga dagar kvar av gymnasiet.

Den kvällen åker vi in till söder för att L ska träna. Jag lämnar mobilen i L:s lägenhet. Vi är borta några timmar och när vi kommer hem så ser jag att mamma försökt nå mig flera gånger. Jag ringer upp och hon frågar vars jag varit. Hittar ihop en lögn om att jag åkt bil med Anna (klasskompis) och glömt mobilen i hennes lägenhet.

Mamma säger att fammo är dålig och ambulansen har hämtat fammo och åkt till sjukhuset i Kalix, till akuten. Pappa är på väg dit. Ringer upp pappa och han säger med gråt i halsen att det ser illa ut. Fammo har tydligen fallit ihop i hallen.

Jag minns inte så mycket mer av kvällen/natten bara vilken panik jag hade. Jag måste hem nu! Min familj tror ju desutom att jag är hemma i lägenheten i Kalix. Mamma frågade om jag skulle till sjukhuset och jag fick åter igen hitta på en lögn. Kl 06 nästa morgon är jag på Arlanda och försöker få en plats på nästa flyg upp till Luleå.

Det tog mig ca 12h att komma hem. Jag hade tur att min barndomsvän matti kunde skjutsa mig från Kallax till kalix.

Min farmor dog på sjukhuset efter några dygn.

Efter det så får jag hjärtklappningar och blir orolig om jag har ett missat samtal från familjen.

Dag 29 – Mina ambitioner

Publicerat: december 28, 2010 i 30 dagars text

Oj oj dom är många. Ta körkort, skaffa jobb, ta upp träningen med hundarna samt med mig själv mm mm mm :)

Dag 28 – Det här saknar jag

Publicerat: december 22, 2010 i 30 dagars text

Min familj, alltså min mamma,pappa,bror & syster.
Jag önskar att jag kunde träffa dom oftare, åka hem oftare. Undra när jag kommer sluta säga hem om mitt barndomshem? Kanske aldrig.

Dag 27 – Min favoritplats

Publicerat: december 21, 2010 i 30 dagars text

Arlanda. Kanske jätte konstigt men befinner jag mig på flygplatsen så är jag på väg hem. Antagligen hem tiill byn eller hem till lägenheten. En jätte bra plats. Älskar Arlanda.


Jag & barnen på Arlanda på väg upp till byn.

Dag 25 – En första

Publicerat: december 19, 2010 i 30 dagars text

Första gången jag besökte ett spökhus var våren 04. Vi åkte på klassresa till Stockholm.
Vi besökte självklart Gröna lund och vi tuffade upp oss och vågade in till spökhuset. En första & en sista…

Jag har aldrig varit så rädd!! När man gått underfär halva rundan så kommer man ut på en balkong och jag tänkte på riktigt hoppa ut för jag ville inte gå den sista rundan innan helvetet tar slut.
När vi kom ut skrattade jag och grät samtidigt. Hela kroppen skakade.


Bild från googel.se

Aldrig mera…

När jag är trött så gråter jag av det mesta :)

Men i ”vanligt” tillstånd gråter jag av sorgliga filmer, När jag blir arg och av smärta. Jag har väldigt låg smärt tröskel men tydligen inte när jag föder barn..

Jag gråter säkert av mycket mer men det är vad jag kan komma på.

Dag 26 – Mina rädslor

Publicerat: december 17, 2010 i 30 dagars text

Jag är riktigt rädd för att barnen ska fara illa, alltså riktigt illa eller i värsta fall dö. Jag är även rädd för att L ska dö så att jag blir kvar med, barnen, hundarna, lägenheten, alla lånen, bilen mm. Hur ska man orka med en sådan sorg när man har allt det där att ta hand om?

En rädsla jag fått sedan jag flyttat så långt från familjen är att om någon i familjen råkar ut för något. Det tar sin lila tid att komma hem. Så har jag ett missat samtal från någon i familjen slår hjärtat lite snabbare varje gång.

Så lite om mina rädslor.